Albaner i Sverige och deras samhälle

Albaner i Sverige är en växande grupp med en lång historia av migration. De utgör en liten del av Sveriges befolkning, men de har påverkat det svenska samhället till det bättre. Under de senaste åren har antalet invandrare från Albanien ökat.

Detta är ett resultat av både politiska oroligheter på Balkan och ekonomiska faktorer. Därför är albaner nu en av Sveriges största invandrargrupper. Även om de upplever problem som diskriminering och arbetslöshet, har de lämnat ett betydande bidrag till den svenska kulturen.

Albaner i Sverige – en snabbt växande grupp

En av de invandrargrupper som expanderar snabbast är kosovoalbanerna, vars antal nyligen har nått rekordhöga nivåer. De flesta har rest till sitt nordiska grannland på arbetsrelaterade visum från Kosovo, och mycket få från Albanien. Andra som ansökt om asyl har så småningom fått sina handlingar. Många andra har valt att stanna kvar i landet. Oftast med målet att etablera sig i det svenska samhället.

De flesta av de invandrare som utgör den albanska diasporan är välutbildade. De flesta av dem deltar aktivt i viktiga europeiska industrier. Framför allt hittar de arbete inom IT-sektorn. Trots detta har ett stort antal av dem fortfarande åtminstone deltidsjobb och ger tillbaka till samhället.

De har framgångsrikt integrerats i det svenska samhället samtidigt som de behållit sin egen kultur och sina egna traditioner. Albaner har visat sig vara mångsidiga och anpassningsbara. De är människor med en stark arbetsmoral. Detta har gjort det möjligt för dem att framgångsrikt integreras i det svenska samhället samtidigt som de behåller sin kulturella identitet och sina traditioner.

Antalet albaner som bor och arbetar i Sverige är okänt, men Kosovos diasporaministerium har uppgett att antalet etniska albaner varierar mellan 15 070 och 182 000.

Det är inte bara regnbågar och enhörningar

Albaner utgör ett betydande hot när det gäller brottsligheten. Det betyder inte i sig att vi är de enda som begår brott. Men för att vara ett så litet antal invandrare i Sverige och de flesta nordiska länder vet vi verkligen hur vi ska göra för att bli uppmärksammade.

Den 19 juli 2019 gick t.ex. polismyndigheter från Sverige, Albanien, Danmark och Tyskland samman för att slå till mot en albansk organisation för narkotikahandel som var verksam i hela Västeuropa. Det ökända gänget var främst känt för att smuggla heroin och kokain i Albanien, Sverige, Nederländerna och Tyskland. För att ytterligare underlätta sin verksamhet enbart i Köpenhamn använde de bilar med svenska dokument vid minst 50 tillfällen.

Det finns hopp om förändring

Det är orättvist att generalisera, eftersom albaner är mer än kapabla att ta vilket jobb de vill – inte bara de som anses vara ”smutsiga” eller kriminella. Ett anmärkningsvärt exempel är att de svenska fotbollsligorna har två albanska fotbollslag. Albanska Fotbolls Föreningen (Albanska FF) och Rinia Idrottsförenig (Rinia IF) har blivit stapelvaror i tävlingssammanhang.

En annan sak som är värd att nämna är Radio Dituria, en Borås-baserad radiostation som hyllar och främjar den albanska befolkningens kultur, seder och traditioner. Detta är ett sätt att säga att den fungerar som en radio- och TV-röst för många invandrare och andra samhällen också.

Kosovo-albanska invandrare grundade den albanska föreningen. Den senare är en kulturförening som grundats av albaner som bor och arbetar i Sverige. Dess syfte är att hjälpa de flesta av dem att få kontakt med varandra, delta i kulturevenemang och mycket mer.

Utvecklingssamarbete mellan Sverige och Albanien

Ett övergripande mål för Sveriges reformarbete i Albanien är att hjälpa landet att genomföra de nödvändiga reformer som krävs för att på sikt bli en del av Europeiska unionen. Sedan 1998 har Sverige varit givare till Albanien.

Den strategi som den svenska regeringen använder för sitt utvecklingspartnerskap med Albanien följer regeringens initiativ 2021-2027 för att reformera samarbetet mellan västra Balkan och Turkiet. De fyra primära fokusområdena i denna strategi är:

• Jämlikhet för alla individer, demokratiskt styre under rättsstatsprincipen och respekt för grundläggande mänskliga rättigheter är viktiga komponenter i ett rättvist samhälle.
• Harmoniska och inkluderande samhällen som bejakar mångfald.
• Att uppnå en hållbar framtid för vår planet genom förvaltning av naturresurser och miljövänlig utveckling.
• Det är viktigt att skapa en ekonomi som gynnar alla. Genom att satsa på en inkluderande ekonomisk utveckling kan vi se till att våra samhällen blomstrar och växer på ett hållbart sätt som gynnar alla.

Sverige vill med andra ord bistå Albanien i dess strävan att uppnå europeiska demokratiska och ekonomiska standarder. Genom att göra detta hoppas Sverige kunna hjälpa den albanska befolkningen att förbättra sina liv och skapa en mer välmående framtid. Detta görs genom att ge stöd till en inkluderande och hållbar ekonomi samt lika rättigheter för alla individer.

Albanien och Sverige nu

Sverige har åtagit sig att bistå Albanien genom detta utvecklingsbistånd. För att göra Albanien mer stabilt vill de hjälpa landet att förverkliga sin fulla potential. Den svenska regeringen tar ett viktigt steg genom att stödja Albaniens övergång till Europa. Genom att aktivt se till att vi får tillgång till högre levnadsstandard.

Denna insats inkluderar finansiering av initiativ som stöder social välfärd, hälso- och sjukvård, miljömässig hållbarhet och utbildning.

Albaner i Sverige är en av de etniska grupperna i det nordiska landet. De strävar efter att inkludera dem och underlätta deras övergång. Migrationsverket ger råd och stöd till dem som vill flytta till Sverige. För att integrera människor är språkkurser och jobbsökarinitiativ några av de bästa taktikerna.

I Sverige har huvudstaden eller stadsområdena vanligtvis den högsta koncentrationen av albaner. Den främsta destinationen för dem som vill bli anställda med ett arbetsvisum är Stockholm.