Omkring 300'000 människor med albanskt ursprung bor i Schweiz – cirka 3,5 procent av befolkningen. Efter engelskan och portugisiskan är albanskan landets tredje största icke-nationella språk, och de flesta familjer har rötter i Kosovo och Nordmakedonien. Här hittar du de aktuella BFS-siffrorna per kanton, migrationens historia och gemenskapen som den ser ut i dag.
Våren 1980 steg Rahim Shehu av tåget för att arbeta en säsong på en schweizisk byggarbetsplats och sedan resa hem. Han blev kvar. I ett porträtt tecknade Neue Zürcher Zeitung hans väg — från uppskattad arbetare, till den som skymfades på gatan som en «Scheiss-Ausländer», till mannen som i dag äger sitt hus i kantonen Zürich. Det är en enda historia, men dess form — behövd, sedan föraktad, sedan stillsamt hemmastadd — är formen för en hel gemenskap. Siffrorna nedan följer samma båge.
Hur många albaner bor i Schweiz?
Enligt förbundets uppskattningar bor omkring 300'000 albaner i Schweiz – inklusive naturaliserade och andragenerationens invandrare (secondos). Den federala statistikbyrån räknade dessutom vid utgången av 2024 till 190'764 medborgare från Kosovo, Nordmakedonien och Albanien. Därmed hör den albanska gemenskapen till de största befolkningsgrupperna med migrationsbakgrund i Schweiz.
Läs mer om det här ämnet i Albaner i Spanien – Utforska den albanska gemenskapen i Spanien och Albaner i Ukraina.
| Medborgarskap | Personer i Schweiz (2024-12-31) |
|---|---|
| Kosovo | 116'425 |
| Nordmakedonien | 70'469 |
| Albanien | 3'870 |
| Totalt för dessa tre länder | 190'764 |
Källa: BFS STATPOP, den bofasta befolkningen efter medborgarskap.
Varför det inte finns någon officiell ”albansiffra”
I sin statistik registrerar Schweiz medborgarskap, inte etnicitet. Den som har ett schweiziskt pass räknas som schweizare – och försvinner därmed ur utlänningsstatistiken, trots att de albanska rötterna finns kvar. Etniska albaner från Nordmakedonien räknas i sin tur som nordmakedonier.
Det bästa närmevärdet är därför språket. I den federala statistikmyndighetens strukturundersökning 2024 uppgav 223'194 personer från 15 år och uppåt albanska som sitt huvudspråk – 3,0 procent – och 256'641 uppgav att de talar det regelbundet hemma. Båda siffrorna utelämnar barn under 15 år, som inte undersöks alls, och det är därför uppskattningarna av den albansktalande befolkningen i vidare mening landar på över 300'000. Redan diasporastudien från statssekretariatet för migration uppskattade enbart den kosovanska gemenskapen till 150'000–170'000 personer år 2010.
Är kosovaner albaner?
Den stora majoriteten av kosovanerna är etniska albaner – kosovaner i Schweiz är alltså nästan alltid också albaner. Det omvända gäller inte: den albanska diasporan i Schweiz kommer från tre länder. Störst är gruppen med rötter i Kosovo, följd av albanerna från Nordmakedonien; familjer från själva Albanien utgör den minsta gruppen.
Gemensamt för alla är språket, kulturen och ofta en liknande migrationshistoria. Den som vill förstå gemenskapen bör därför inte bara se till passet, utan till språket och ursprungsregionen.
Var bor de flesta albaner i Schweiz?
Den största albansktalande befolkningen finns i kantonen Zürich med omkring 48'500 personer. Den högsta andelen av befolkningen når dock Aargau: där uppger 4,9 procent av personerna från 15 år och uppåt albanska som huvudspråk – schweiziskt rekord. Mätt i andel följer Glarus och Sankt Gallen med omkring 4,6 procent vardera, därefter Thurgau och Solothurn – i en så liten kanton som Glarus är undersökningens felmarginal dock mycket stor. Mätt i rena talarantal ser ordningen annorlunda ut: efter Zürich kommer Aargau, Sankt Gallen, Bern och Vaud.
| Kanton | Albansktalande (från 15 år) | Andel 15+ |
|---|---|---|
| Zürich | 48'457 | 3,6 % |
| Aargau | 29'727 | 4,9 % |
| Sankt Gallen | 20'745 | 4,6 % |
| Bern | 19'459 | 2,2 % |
| Vaud | 15'896 | 2,3 % |
| Luzern | 13'467 | 3,7 % |
| Thurgau | 10'624 | 4,3 % |
| Solothurn | 10'283 | 4,2 % |
| Genève | 9'842 | 2,4 % |
| Fribourg | 7'640 | 2,7 % |
| Hela Schweiz | 223'194 | 3,0 % |
Här visas de tio kantoner som har flest albansktalande – den fullständiga fördelningen över alla kantoner ser du på kartan. Källa: BFS strukturundersökning 2024 (tabell T 01.08.01.02, publicerad i mars 2026). Räknade är personer från 15 år i privathushåll; per person är upp till tre huvudspråk möjliga, barn under 15 saknas – det faktiska antalet albansktalande ligger alltså betydligt högre.
En detalj överraskar många: bland de kosovanska medborgarna ligger Aargau med 19'185 personer till och med före Zürich med 18'114. Och på kommunnivå toppar mindre orter listan – i Egerkingen SO (9,3 %), Reinach AG (9,2 %) och Spreitenbach AG står kosovaner för de högsta befolkningsandelarna i hela landet.
Varför finns det så många albaner i Schweiz?
Den albanska migrationen till Schweiz skedde i tre stora vågor: arbetskraftsinvandring från 1960-talet, familjeåterförening under 1980- och 1990-talen samt flykten undan Kosovokriget 1998/99. Tillsammans gjorde de Schweiz till ett av de viktigaste länderna i den albanska diasporan i världen.
Säsongsarbetare och gästarbetare (1960- till 1980-talet)
De första albanerna kom som säsongsarbetare och gästarbetare från dåvarande Jugoslavien. Från 1964 rekryterade det schweiziska bondeförbundet målmedvetet jugoslavisk arbetskraft – kosovoalbaner var då överrepresenterade. Från omkring 1970 arbetade stora kontingenter säsongsarbetare inom byggbranschen. Fram till 1980-talet bestod gemenskapen nästan uteslutande av män som lämnade sina familjer i hemlandet och skickade pengar hem.
Familjeåterförening (1980- och 1990-talet)
När läget i Kosovo tillspetsades under den jugoslaviska regeringen hämtade många arbetare hit sina familjer. Säsongsarbetare blev bofasta, en arbetskraftsinvandring blev en invandring av familjer – grunden för dagens andra och tredje generation.
Kosovokriget 1998/99
Kriget i Kosovo drev över 50'000 människor till Schweiz – i förhållande till befolkningen tog knappast något land emot fler flyktingar. Många stannade efter krigsslutet eftersom deras familjer sedan länge var rotade här. Denna flyktvåg präglar gemenskapen än i dag: en stor del av den albanska befolkningen i Schweiz har rötter i Kosovo.
Erkännandet av Kosovo och naturalisering (sedan 2008)
Schweiz var 2005 det första landet som krävde en diskussion i FN om Kosovos självständighet, och erkände den unga staten den 27 februari 2008 som en av de första staterna i Europa – dagen före Österrike. Utrikesminister Micheline Calmy-Rey nämnde uttryckligen den stora kosovanska gemenskapen i Schweiz som ett argument och är i dag hedersmedborgare i Kosovo. Rotfästet visar sig även i naturaliseringsstatistiken: 2025 fick 2'106 kosovaner det schweiziska passet – fjärde plats bland alla nationaliteter.
Vilket språk talar albanerna i Schweiz?
Diasporan kommer till största delen från Kosovo och Nordmakedonien och talar därför övervägande gegiska dialekter – standardalbanskan bygger däremot på den sydliga toskiskan. Albanskan är ett av de mest talade icke-nationella språken i landet: 223'194 personer från 15 år och uppåt uppgav det som sitt huvudspråk 2024 och 256'641 talar det regelbundet hemma – efter engelskan och portugisiskan, och före spanskan och turkiskan.
”Många föräldrar ser det inte som viktigt att bevara modersmålet.”
Basil Schader, albanolog, tidigare vid lärarhögskolan i Zürich, till 20 Minuten
Samtidigt observerar experter en smygande språkförlust: enligt SRF sker ett fullständigt språkbyte typiskt sett över tre till fyra generationer – den första generationen talar bättre albanska än tyska, den tredje ofta bara rudimentärt. Från och med den andra generationen talar många med albanskt ursprung schweizertyska även sinsemellan.
Mot detta arbetar Shkolla Shqipe: lärar- och föräldraförbundet LAPSH ”Naim Frashëri” organiserar frivillig albanskaundervisning i 18 kantoner, med 152 klasser och över 1'800 elever (per 2024). Det är dock bara en liten del av alla albansktalande barn – kurserna hålls utanför skoltid och är oftast avgiftsbelagda.
Vilken religion har albanerna i Schweiz?
Albanerna i Schweiz är övervägande sunnimuslimer; därutöver finns bektashier samt över 20'000 kristna, framför allt albansk-ortodoxa och katolska. Det albansk-islamiska takförbundet DAIGS företräder omkring 50 moskéförsamlingar i hela landet. Officiella procenttal existerar inte, eftersom BFS inte redovisar religionstillhörighet separat för albaner.
”Det finns ’kosovarska moskéer’, vars styrelse huvudsakligen består av kosovarer, och ’makedonsk-albanska moskéer’.”
Arlinda Amiti, som forskar om den albansk-muslimska gemenskapen i Schweiz (Swiss Centre for Islam and Society, universitetet i Fribourg)
Typiskt albanskt är det pragmatiska förhållningssättet till religion. Poeten Pashko Vasa skrev redan på 1800-talet: ”Albanens religion är albanskheten” – en uppmaning att ställa religiösa skillnader bakom det gemensamma språket och kulturen. Muslimska, katolska och ortodoxa albaner firar i Schweiz än i dag tillsammans vid samma högtider.
Hur väl integrerade är albanerna i Schweiz?
Knappast någon invandrargrupp har genomgått en så tydlig imageförändring. Under 1990- och 2000-talen dominerade fördomar: enkäter räknade då albaner till de minst önskade invandrargrupperna, och i vardagen berättade många om diskriminering vid jobb- och bostadssökande – erfarenheter som präglar den andra generationen än i dag.
Dagens verklighet ser annorlunda ut. Enligt Blick finns enbart i den tysktalande delen av Schweiz över 6'000 företag i händerna på företagare med albanskt ursprung – från bygg och gastronomi till vård. Näringslivsförbundet Swissalbs sammanför omkring 650 medlemmar och utser varje år gemenskapens bästa företag. Antalet kosovanska studenter vid schweiziska universitet sjufaldigades mellan 2008 och 2017, från 67 till cirka 460. Och sedan 2023 sitter albaner i förbundsparlamentet i Bern och i kantonsregeringar – mer om det strax.
Kända albaner i Schweiz
Knappast något visar gemenskapens uppgång så tydligt som dess mest kända namn – från landslagets kapten via Eurovision till nationalrådet.
Lagkapten för Schweiz · 100+ landskamper
Anfallare för Schweiz · 3 VM
Mittfältare för Schweiz · 83 landskamper
Anfallare för Schweiz · 76 landskamper
Eurovision 2021 · 3:a för Schweiz
Jazzsångerska · ECM Records
Förste schweizisk-alban i nationalrådet
Första kosovofödda i en schweizisk kantonsregering
Photos via Wikimedia Commons — Xhaka: Chelsea Debs (CC BY-SA 2.0); Shaqiri: Christophe95 (CC BY-SA 3.0); Behrami: R. Niemeyer (CC BY-SA 3.0); Mehmedi: Fanny Schertzer (CC BY 3.0); Gjon's Tears: christophermag.com (CC BY-SA 4.0); Elina Duni: Rromir Imami (CC BY-SA 4.0); Ylfete Fanaj (CC BY 3.0 CH); Islam Alijaj: Swiss Parliamentary Services.
Fotboll
- Granit Xhaka – född i Basel, familj från Podujevo (Kosovo); kapten och rekordlandslagsspelare för Schweiz, tysk mästare med Leverkusen. Hans bror Taulant spelade för Albanien – under EM 2016 möttes bröderna i motståndarlag, som det första brödraparet i EM-historien.
- Xherdan Shaqiri – född nära Gjilan (Kosovo), uppvuxen i Augst BL; Champions League-vinnare, tre Bundesliga-titlar med Bayern, sedan 2024 tillbaka i FC Basel.
- Ardon Jashari – född i Cham ZG, familj från Nordmakedonien; mittfältare i AC Milan och landslaget, tidigare den yngste kaptenen i FC Luzerns historia.
- Valon Behrami – från Mitrovica (Kosovo); 83 landskamper och den förste schweizaren i fyra VM-slutspel i rad.
- Blerim Džemaili och Admir Mehmedi – båda med rötter i Nordmakedonien, tillsammans över 130 landskamper för Schweiz.
Musik och kultur
- Gjon's Tears – far från Kosovo, mor från Tirana; tog i Eurovision Song Contest 2021 tredjeplatsen med ”Tout l'univers”, då det bästa schweiziska resultatet sedan 1993.
- Loredana – född i Luzern, familj från Ferizaj (Kosovo); en av de mest streamade tysktalande rapparna.
- Elina Duni – jazzsångerska från Tirana, utbildad i Bern; ECM-artist och vinnare av Swiss Jazz Award 2025.
- Patrick Nuo – popsångare från Luzern med kosovoalbansk far, genombrott 2003 med ”5 Days”.
Politik och näringsliv
- Islam Alijaj (SP, Zürich) – valdes 2023 med 95'054 röster till den förste nationalrådsledamoten med albanska rötter; funktionsrättsaktivisten kom som ettåring från Kosovo till Schweiz.
- Ylfete Fanaj (SP, Luzern) – sedan 2023 den första regeringsrådsledamoten i Schweiz med kosovanska rötter; hon leder Luzerns justitie- och säkerhetsdepartement.
- Arbër Bullakaj (SP, Sankt Gallen) – ryckte i april 2026 in som den andra parlamentsledamoten med albanska rötter i nationalrådet.
- Përparim Avdili (FDP, Zürich) – ordförande för FDP i staden Zürich samt medgrundare och ordförande för Swissalbs.
- Liridona Makica – grundade 2021 hemtjänstföretaget Spitex Dona med i dag omkring 50 anställda och vann 2024 som första kvinna Swissalbs företagarpris.
Den albanska gemenskapen i Schweiz i dag
Dagens gemenskap är mycket välorganiserad. Alba Festival i Zürich är den största albanska musikfestivalen utanför det albanska språkområdet och lockade senast omkring 25'000 besökare. Plattformen albinfo.ch rapporterar sedan 2009 på tre språk om diasporan, sedan maj 2011 företräder ett takförbund med säte i Bern albanernas intressen, och Swissalbs sammanför näringslivet. Till detta kommer otaliga fotbollsklubbar, dansgrupper, föräldraföreningar och Shkolla Shqipe.
”Jag lever i båda världarna. I Schweiz lever jag som kosovar, och i Kosovo som schweizare.”
Bujar Nrecaj, arkitekt som växte upp i Schweiz, till SRF
Även digitalt växer gemenskapen samman – och här slår dua.com en dubbel bro. Å ena sidan förbinder den största dating- och community-appen för albaner människor inom Schweiz med varandra: den som bor i Zürich, i Aargau, i Sankt Gallen eller Genève hittar här andra albaner i närheten, i stället för att hoppas på att av en slump stöta på varandra på en fest. Å andra sidan håller dua.com förbindelsen till den världsomspännande diasporan och tillbaka till hemlandet öppen. Över en miljon verifierade användare är redan med. Hur ursprung och kultur präglar mötet mellan människor läser du i Hur är albaner i en relation? och Albanska kvinnor: skönhet, styrka och tradition.
”Kosovo var förr ett främmande land för mig. Vi åkte dit på sommarloven och hälsade på släktingar.”
Valon Asani, som växte upp mellan de två världarna och senare grundade dua.com, till SRF
Den albanska historien i Schweiz är därmed sedan länge inte längre bara en migrationshistoria. Det är historien om en gemenskap som är hemma i två kulturer – och som är med och formar Schweiz inom sport, näringsliv, kultur och politik.
Vanliga frågor om albaner i Schweiz
När kom de första albanerna till Schweiz?
De första albanerna kom på 1960-talet som säsongsarbetare och gästarbetare till Schweiz, från 1964 även via det schweiziska bondeförbundets rekrytering av jugoslavisk arbetskraft. Fram till 1980-talet var det nästan uteslutande män som arbetade inom byggbranschen och jordbruket.
Hur många kosovaner bor i Schweiz?
Vid utgången av 2024 bodde 116'425 personer med kosovanskt medborgarskap i Schweiz (BFS). Till detta kommer tiotusentals naturaliserade: redan SEM:s diasporastudie från 2010 uppskattade den kosovanska gemenskapen till 150'000–170'000 personer. Därmed är Schweiz ett av de viktigaste länderna i den kosovanska diasporan i världen.
Är albanska Schweiz näst största icke-nationella språk?
Så sägs det ofta, men enligt de federala siffrorna hamnar albanskan på tredje plats. I den federala statistikmyndighetens strukturundersökning 2024 uppgav 223'194 personer från 15 år och uppåt albanska som sitt huvudspråk – efter engelskan (552'364) och portugisiskan (263'641). Räknar man alla som talar språket regelbundet hemma når albanskan 256'641. Eftersom barn under 15 år inte ingår i undersökningen är det verkliga antalet albansktalande i Schweiz högre – uppskattningarna ligger på över 300'000.
I vilken kanton bor de flesta albaner?
I absoluta tal leder kantonen Zürich med omkring 48'500 albansktalande. Den högsta andelen av befolkningen har dock Aargau med 4,9 procent; Glarus och Sankt Gallen följer med omkring 4,6 procent vardera – för nära varandra för att kunna särskiljas, med tanke på undersökningens felmarginal. Bland de kosovanska medborgarna ligger Aargau med 19'185 personer till och med före Zürich.
Hur många albanska företag finns det i Schweiz?
Enligt uppskattningar finns enbart i den tysktalande delen av Schweiz över 6'000 företag i händerna på företagare med albanskt ursprung. Näringslivsförbundet Swissalbs sammanför omkring 650 medlemmar och utmärker varje år de mest framgångsrika av dem med sitt företagarpris.
Vilka kända schweizare har albanska rötter?
Till de mest kända hör fotbollsspelarna Granit Xhaka, Xherdan Shaqiri och Ardon Jashari, rapparen Loredana, Eurovision-stjärnan Gjon's Tears, nationalrådsledamoten Islam Alijaj och regeringsrådsledamoten Ylfete Fanaj. De står alla för en generation som är med och präglar Schweiz inom sport, kultur, politik och näringsliv.
Vad är Alba Festival i Zürich?
Alba Festival är den största albanska musikfestivalen utanför det albanska språkområdet. Den hålls sedan 2019 i Zürich och lockade senast omkring 25'000 besökare. Festivalen räknas som den albanska gemenskapens viktigaste mötesplats i Schweiz.
Var kan man lära känna albaner i Schweiz?
I vardagen via föreningar, community-evenemang som Alba Festival eller albanska lokaler – och mer riktat via dua.com, den största dating- och community-appen för albaner världen över. Där hittar du verifierade profiler från hela Schweiz, från Zürich via Aargau till Genève.
