De fem filmerna att börja med, en från varje epok, är dessa: Skënderbeu (1953), den historiska storfilmen som prisades i Cannes; Zonja nga qyteti (1976), komedin om Teto Ollga; Dy herë mat (1986), vars repliker man fortfarande citerar i Albanien; Lamerica (1994) av Gianni Amelio, Albanien sett från Italien; Zgjoi (2021), i Sverige I koltrastens land, filmen från Kosovo som vann tre priser på Sundance. De albanska klassikerna kan ses i sin helhet och gratis på webbplatsen för det statliga filmarkivet i Tirana; enligt vår kontroll den 4 november 2026 kan två av de nyare filmerna från Kosovo ses med svensk text, gratis med lånekort via bibliotekens strömningstjänst Cineasterna.
Albanska filmer du måste se! Om England har Shakespeare att citera om och om igen i vardagliga samtal, har vi våra svartvita albanska filmer. Okej, jag vet att vissa filmer inte håller samma konstnärliga nivå som Shakespeares verk, men för oss har de samma värde.
Längre ner tar vi upp de repliker från albanska filmer som citeras mest i våra vardagliga samtal. Fast ärligt talat kommer vi aldrig att få slut på scener och skämt att använda. Filmerna är indelade efter epok, och längst ner finns en tabell över var du kan se dem.
Läs mer om det här ämnet i Albaner i Italien: en gemenskap som närmar sig 900 000 och Albansk kultur.
Gamla albanska filmer: klassikerna från Kinostudio
Nästan alla klassiker i det här avsnittet producerades av Kinostudio ”Shqipëria e Re” i Tirana. I dag bevaras de av Albaniens centrala statliga filmarkiv (AQSHF), som har 271 långfilmer inspelade mellan 1945 och 2015 och lägger ut många av dem på nätet. Alla är inte svartvita: Skënderbeu, Zonja nga qyteti, Njeriu me top och alla titlar från 1980-talet på den här sidan, från Në çdo stinë till Kthimi i ushtrisë së vdekur, är i färg. En bredare bild får du på vår sida om albansk kultur.
1. Skënderbeu (1953)
I Sverige gick den upp som Uppror i bergen. Den sovjetiske regissören Sergej Jutkevitj gjorde den för Mosfilm, och enligt arkivet är det den första långfilmen från samarbetet mellan Albanien och Sovjetunionen. Skanderbeg enar de albanska furstarna mot osmanerna, med väldiga fältslag och belägringen av Kruja. På filmfestivalen i Cannes 1954 vann filmen Internationella priset, och Jutkevitj fick ett särskilt omnämnande för regin. I färg, två timmar. Se den gratis.
2. Tana (1958)
Det är den första långfilmen som gjordes helt av albaner: de tidigare var beroende av sovjetisk hjälp. Regi Kristaq Dhamo, efter Fatmir Gjatas roman. Tana (Tinka Kurti), en klipsk och modern flicka i en bergsby, älskar Stefan och måste hantera sin farfars gammaldags tänkande och Lefters (Kadri Roshi) svartsjuka. Enligt arkivet är det filmen med den första kyssen i albansk film; enligt engelskspråkiga Wikipedia krävde scenen 29 tagningar och klipptes sedan bort. Se den gratis.
3. Kapedani (1972)
Xha Sulo står inte ut med att det är en kvinna som leder byns kooperativ, och han åker till Tirana för att kräva sina ”rättigheter” av vännen Ropi, som har en viktig post. Där upptäcker han, tillsammans med vännen Beqo, att han är omgiven av kvinnor även i staden. Regi Fehmi Hoshafi och Muharrem Fejzo, i svartvitt, inspelad i Dhërmi, Qeparo och Tirana. Se den gratis.
4. Zonja nga qyteti (1976)
”Damen från staden” i titeln är Teto Ollga (Violeta Manushi). Hon flyttar till byn där dottern Meli arbetar som läkarassistent, och där vill hon hitta en man ”från staden” åt henne: Koçi, som utger sig för att vara konstnär. Men Meli älskar Bujar och tänker inte lämna byn. Piro Milkani spelade in den i Pogradec, och 1977 fick regissören och huvudrollsinnehavaren festivalens medalj. Uppföljaren, Një shoqe nga fshati, kom 1980. Milkani dyker upp igen som skådespelare i Lamerica. Se den gratis.
5. Lulëkuqet mbi mure (1976)
Tirana under den italienska ockupationen. Pojkarna på ett barnhem tvingas varje natt tvätta bort antifascistiska slagord från väggarna, och fyra vänner, Jaçe, Lelo, Bardhi och Tomi, organiserar sig i hemlighet mot kollaboratörerna. Regi Dhimitër Anagnosti. Filmen spelades in 1976 och hade premiär i januari 1977, utsågs till bästa film på den andra albanska filmfestivalen och vann enligt arkivet en guldmedalj på Giffoni i Italien 1985. Sedan 2023 finns en 4K-restaurering. Se den gratis.
6. Tomka dhe shokët e tij (1977)
Tomka spelar fotboll med kompisarna tills nazisterna tar deras plan för att göra en militärbas av den, och med de vuxnas hjälp börjar pojkarna sabotera basen. Regi Xhanfise Keko, inspelad i Berat. År 1978 vann den ett specialpris på Giffoni, filmfestivalen för barn och unga: om du letar efter en film att se med barn, börja här. Titeln betyder ”Tomka och hans vänner”. Se den gratis.
7. Njeriu me top (1977)
Bonden Mato Gruda (Timo Flloko) ligger i blodsfejd med den gamle Mere Fizis familj och håller en kanon gömd för att använda den mot dem. Den som lär honom att skjuta är en italiensk fånge som han har hemma hos sig och kallar Agush. Viktor Gjika byggde filmen på Dritëro Agollis roman med samma namn. På 1970-talet var italienarna och den fascistiska ockupationen ett vanligt tema i albansk film. Se den gratis.
8. Gjeneral Gramafoni (1978)
Mitten av 1930-talet, medan Italien förbereder invasionen 1939. En italiensk impresario låter klarinettisten Halit Berati (Bujar Lako) spela in sina melodier på grammofonskivor, som ska säljas tillsammans med den italienska musiken från fascisttiden. Halit arbetar inom oljeindustrin, och filmen återskapar strejkerna 1935 och 1936 vid anläggningen i Kuçova som tillhörde det italienska bolaget Azienda Italiana Petroli Albania. Filmen regisserades av Viktor Gjika, utsågs till bästa film på festivalen 1979 och restaurerades i 4K 2023. År 2019 visade Casa del Cinema i Rom den som Generale Grammofono i filmserien ”Albania, si gira!”. Se den gratis.
9. Dy herë mat (1986)
En av de albanska filmer som aldrig glöms bort. Jag har valt att uppehålla mig vid den här filmen, även om det finns många andra, eftersom jag förknippar den med min barndom. Dy herë mat är en mycket populär komedi, regisserad av Bujar Kapexhiu, som här också spelar huvudrollen. Filmen är full av oväntade komiska situationer.
På den här sidan översatte vi tidigare titeln med ”Dubbelt mått”: mat betyder också ”mäta”, men i filmen handlar det om schackmatt, och titeln ska läsas ”schackmatt två gånger”. Ilo Pinci, expert på fisk och musslor och dessutom känd schackspelare, kommer till en liten kuststad för en simultanuppvisning och förlorar mot lilla Rudina, som använder en mussla i stället för damen. När han upptäcker att hon är dotter till Sazan, hans rival även på jobbet, måste han acceptera det dubbla nederlaget.
Vi kommer dock inte att uppehålla oss vid filmens handling. Vi uppmanar dig att se den om du inte redan har gjort det. Vad vi i stället ska prata om är de mest populära replikerna från filmen, som vi använder i vardagen. Du kan se filmen här: Dy herë mat på arkivets webbplats, hela filmen, 80 minuter, på albanska.
Replikerna ur Dy herë mat som vi fortfarande citerar
Cuk spelas av Fadil Kujovska (1951–2014); kamrat Kopi av Aleko Prodani (1942–2006), som dog på scenen i teatern i Korça under en premiär. Shok betyder ”vän”, men under regimtiden var det också ”kamrat”, ordet man använde när man tilltalade andra. Vill du lära dig fler ord finns vår guide till det albanska språket.
Edhe akullore, edhe çokollatë
Ordagrant ”både glass och choklad”. Jag har låtit repliken stå kvar på albanska för att den inte ska förlora sin originalitet: den används om någon som vill ha dubbel belöning, och den är så odödlig att den fortfarande används varje dag. Det är Rudina (Manjola Begolli) som säger den först, men det är Fadil Kujovska, den berömde Cuk, som gör den komisk.
Jag minns en gång när jag var en liten flicka och skulle köpa glass: jag ville ha ett paket kex också och började tjata, och min mamma visste inte var hon skulle ta vägen. Försäljaren vände sig mot mig: ”Oh, dashka edhe akullore, edhe çokollatë!” Pinsamheten löstes upp i skratt. Jag förstod ingenting; först långt senare, när jag såg om filmen, upptäckte jag var repliken kom ifrån. Jag tänker alltid tillbaka på det med ett leende.
Shahisti nuk vjen
”Schackspelaren kommer inte.” Hemma hos oss saknades det aldrig gäster, och även när bordet var dukat började ingen äta förrän den sista väntade gästen hade kommit. Cuk gör oss inte besvikna i den här repliken heller; hos oss dök det i sådana stunder alltid upp ett busigt barn nedifrån trappan som ropade ”Shahisti nuk vjen!”. Skratten lättade på spänningen framför det överfulla bordet, sedan skålade man och kunde äntligen äta.
Kush jeni ju? Familja e shokut Kopi
”Vilka är ni?” ”Kamrat Kopis familj.” På 2000-talet, när mobiltelefonerna och mobiloperatörerna slog igenom, hände det ofta att man fick samtal från dolt nummer. Föreställ dig hur ofta den här repliken användes: man frågade ”Kush jeni ju?” och svaret var alltid detsamma, ”Familja e shokut Kopi”, med Fadil Kujovskas hesa röst i öronen. När Kujovska och Prodani är i bild tillsammans är skratten garanterade, och det är inte konstigt att det är deras repliker som citeras mest.
Cuk, po ti do më vdesësh mua: den oförglömliga repliken
”Cuk, du kommer att bli min död.” Vi kunde inte avsluta utan den här. Det är scenen som följer på Cuks skämt: kamrat Kopi springer hem livrädd, övertygad om att hans fru är otrogen. Aleko Prodanis ansikte har etsat sig fast hos oss för alltid, när han sjunker ihop på stolen, helt andfådd. Repliken används när vi har fått nog av någon; i min familj kom den tillbaka vid varje släktträff, särskilt när vi inte förstod varandra.
De här replikerna har vi upprepat som barn, som tonåringar och på jobbet, och vi håller dem kära: det är också därför de gamla albanska filmerna är så nära förknippade med vårt sätt att prata.
Albanska romantiska filmer
Om du tror att det inte finns några albanska romantiska filmer har du fel. Albansk film är full av sådana pärlor: här är fem som du förmodligen aldrig har sett, i den ordning de hade premiär och alla i sin helhet på arkivets webbplats.
10. Çifti i lumtur (1975)
En komedi om livet på 1970-talet: två unga människor med olika religiös tro vill gifta sig. När de två fäderna träffas kan pojkens far, som är konservativ, inte dölja att han inte gillar flickan ”av en annan tro”, och han hittar på ursäkter för att stoppa alltihop, tills han ger med sig och det ”lyckliga paret” i titeln kan bli tillsammans. Piro Milkani byggde filmen på en komedi av Bik Pepa och spelade in den i Shkodra. Se den gratis.
11. Në çdo stinë (1980)
Zana och Bardhyli, två studenter, blir förälskade. Genom kärlekshistoriens upp- och nedgångar berättar filmen om drömmar, önskningar och smak hos två unga som är nästan jämnåriga men olika varandra. Titeln betyder ”under alla årstider”. Viktor Gjika spelade in den i Tirana och Durrës, och på festivalen 1981 vann Anisa Markarian, som spelar Zana, pokalen. Se den gratis.
12. Flutura në kabinën time (1988)
Tom Melgushi, föräldralös och uppvuxen hos sin farbror och dennes fru, är chaufför i byn och har rykte om sig att vara en tvär rebell, och spriten gör inte saken bättre. Keti älskar honom och vill göra förhållandet officiellt, men han är inte redo. Samtidigt fäster han sig vid Flutura (albanska för ”fjäril”), biologiläraren som har kommit från staden, men hon håller avstånd på grund av väninnornas fördomar. Regi Vladimir Prifti, efter en novell av Dritëro Agolli; 1989 prisades Ndriçim Xhepa och Luiza Xhuvani på festivalen som bästa skådespelare. Se den gratis.
13. Treni niset në 7 pa pesë (1988)
”Tåget går fem i sju.” Etleva, nyanställd på statsbanken, märker vilken skada en fabrik i distriktet, som leds av Martini, gör på ekonomin. Men bankdirektören är nära vän till Martini, läkaren tror att hon är gravid och pojkvännen, som är fotbollstränare, lämnar henne. Regi Spartak Pecani; på festivalen 1989 vann filmen tredje pris, och ett pris gick också till Eva Alikaj, som spelar huvudrollen. Se den gratis.
14. Edhe kështu edhe ashtu (1989)
Teoretikern Apostol Sako föreläser om ungdomens frihet i kärlek just när konflikten bryter ut hemma: dottern Alma, som studerar till ingenjör, älskar en sångare, och han vill gifta bort henne med en diplomat. Allt löser sig genom komiska och ömsinta situationer. Den skrevs och regisserades av Bujar Kapexhiu, mannen bakom Dy herë mat, med musik av Ardit Gjebrea. Du hittar den också som Edhe ashtu edhe kështu, den ordföljd som albanskspråkiga Wikipedia använder; här följer vi arkivets titel, och arkivet har hela filmen.
Italienska filmer om Albanien
Italien fanns redan med i Kinostudios filmer, från fången Agush till impresarion i Gjeneral Gramafoni. Här blir perspektivet italienskt, eller delas mellan båda sidorna av Adriatiska havet, och följer historien om albanerna i Italien. Arbëreshë, de albanska grupper som kom till Italien för flera hundra år sedan, är ett kapitel för sig när det gäller film.
15. Il generale dell’armata morta (1983) och Kthimi i ushtrisë së vdekur (1989)
En roman av Ismail Kadare från 1963, två filmer. I Luciano Tovolis Il generale dell’armata morta (”den döda arméns general”) spelar Marcello Mastroianni general Ariosto, som efter kriget reser till Albanien med en präst (Michel Piccoli) för att föra hem de stupades kvarlevor. Den italienske kritikern Paolo Mereghetti har kallat den ”en berättelse som går stick i stäv med myten om ’italiani brava gente’”, alltså myten om italienarna som ett godhjärtat folk. År 1989 gjorde Dhimitër Anagnosti den albanska versionen, Kthimi i ushtrisë së vdekur (”den döda arméns återkomst”), i färg och delvis inspelad i Italien, med Bujar Lako som generalen. Den albanska versionen kan ses gratis på arkivets webbplats.
16. Lamerica (1994)
Två italienska bedragare, Fiore (Michele Placido) och unge Gino (Enrico Lo Verso), kommer till Durrës, i ett Albanien som just har lämnat kommunismen, för att starta ett skenföretag och roffa åt sig statliga bidrag. Som bulvan tar de en gammal man från ett ålderdomshem, som visar sig vara en före detta italiensk soldat som har levt kvar i Albanien med ett albanskt namn sedan andra världskriget. Gianni Amelio fick Osella d’oro för bästa regi i Venedig 1994, och filmen tre David di Donatello, Italiens främsta filmpris. I rollen som Selimi syns Piro Milkani, regissören bakom Zonja nga qyteti. I Sverige gick filmen upp på bio 1995 och nominerades till Guldbaggen för bästa utländska film. Alla tyckte inte om den: enligt engelskspråkiga Wikipedia kritiserade Ismail Kadare den hårt och anklagade den för att tvätta rent bilden av den italienska kolonialismen.
17. Vergine giurata (2015)
För att slippa det öde som väntar kvinnorna i bergen, att bli hustru och tjänarinna, åberopar Hana Doda Kanun: den som svär att förbli jungfru får leva som man, och Hana blir Mark. Sedan bestämmer hon sig för att göra den länge uppskjutna resan och kommer till Italien, där hon återser nära och kära och öppnar sig för en förbjuden kärlek. Laura Bispuri spelade in den i Albanien och Bolzano med Alba Rohrwacher, efter Elvira Dones roman, och den tävlade på Berlinale 2015. Titeln betyder ”svuren jungfru”.
Om den albanska emigrationen till Italien finns två dokumentärer från 2012: La nave dolce av Daniele Vicari, om när fartyget Vlora, fullt av albaner som lämnade landet, kom till Bari den 8 augusti 1991, och Anija – La nave av Roland Sejko, som sträcker sig fram till pyramidspelskrisen 1997 och vann David di Donatello 2013 för bästa dokumentärfilm.
Efter 1990: albanska filmer i dag
Efter regimens fall började albanska filmer visas på festivaler i Europa, USA och resten av världen, och albanska regissörer tog sig in i den internationella filmindustrin. Här nedan hittar du två titlar som banade väg och två nyare Oscarsbidrag.
18. Kolonel Bunker (1996)
Översten Muro Neto, en rollfigur som bygger på ingenjören Josif Zagali, får i uppdrag av Enver Hoxha att bygga bunkrar över hela landet. Regi Kujtim Çashku, med Agim Qirjaqi, i samproduktion med Frankrike och Polen. Den var Albaniens Oscarsbidrag 1997. På arkivets sida om filmen går videon dock inte att spela (kontrollerat den 4 november 2026).
19. Parullat (Slogans – Slagord av sten, 2001)
Andrea, en ung lärare med liberala idéer, skickas från Tirana till skolan i en by, där även han måste vara med och forma socialistiska och patriotiska slagord på en bergssluttning. Gjergj Xhuvani tog den till sidosektionen Quinzaine des Réalisateurs i Cannes 2001, den första albanska filmen i den sektionen, och samma år vann filmen Grand Prix i Tokyo. I rollen som Pashku syns Fadil Kujovska, Cuk i Dy herë mat.
Två nyare albanska Oscarsbidrag är Bota (2014) av Iris Elezi och Thomas Logoreci och Luna Park (2024) av Florenc Papas, som utspelar sig under oroligheterna 1997. Ingen av dem blev nominerad, och enligt Wikipedia har ingen albansk film någonsin blivit det.
Filmer från Kosovo att se
Fem av de sex filmerna nedan är regisserade av kvinnor, och tre av dem, Antoneta Kastrati, Blerta Basholli och Luàna Bajrami, finns med på vår lista över de 100 mest inflytelserika albanska kvinnorna. Berättelserna återvänder ofta till kriget och till dem som lämnar: som bakgrund kan du läsa hur många albaner som bor i Kosovo och varför de lämnar. De här filmerna finns inte i arkivet i Tirana.
20. Babai (2015)
Babai betyder ”pappan”. Kosovo, några år efter Berlinmurens fall: tioårige Nori (Val Maloku) och hans pappa Gëzim säljer cigaretter på gatan och klarar sig knappt. En dag ger sig Gëzim av utan förklaring och lämnar honom hos en onkel, och Nori har bara en tanke: att få ihop pengar för att följa efter honom till Tyskland. Med den här filmen vann Visar Morina regipriset i Karlovy Vary 2015.
21. Martesa (2017)
Martesa betyder ”äktenskapet”. Det är två veckor kvar till Anitas och Bekims bröllop: hennes föräldrar har varit försvunna sedan kriget 1999, och hans familj vill bestämma allt. Sedan kommer Bekims hemliga före detta älskare Nol tillbaka från utlandet, fortfarande kär i honom, och bröllopsbanketten laddas med spänning. Regi Blerta Zeqiri; världspremiär i Tallinn 2017, därefter Kosovos Oscarsbidrag.
22. Zana (2019)
Lume (Adriana Matoshi) bor med maken Ilir och svärmodern Remzije i en by i Kosovo. Hon kan inte få barn, hon förföljs av ett begravt förflutet, och familjen pressar henne att söka hjälp hos helare. I bakgrunden finns krigets arv. Regi Antoneta Kastrati; världspremiär i Toronto 2019, därefter Kosovos Oscarsbidrag.
23. I koltrastens land (Zgjoi, 2021)
Fahrije (Yllka Gashi) har en make som har varit försvunnen sedan kriget 1998–1999 och en familj att försörja. I sin patriarkala by börjar hon sälja ajvar och honung som hon gör själv och drar med sig andra kvinnor, medan alla runt omkring hoppas att hon ska misslyckas. Det är en sann historia, och det är Blerta Bashollis debut. På Sundance 2021 blev filmen den första i festivalens historia att vinna de tre huvudpriserna i sektionen World Cinema Dramatic, och sedan kom den med på kortlistan till Oscarsgalan 2022. Zgjoi betyder ”bikupan”, och internationellt heter filmen Hive; i Sverige gick den upp på bio som I koltrastens land. Enligt vår kontroll den 4 november 2026 kan den ses med svensk text, gratis med lånekort via Cineasterna, och den går att hyra eller köpa hos bland andra SF Anytime, Viaplay och Apple TV.
24. Vera andrron detin (2021)
Vera (Teuta Ajdini) arbetar som teckenspråkstolk på tv. Hennes man Fatmir tar sitt liv den dag han fyller 65, och en kusin till honom gör anspråk på huset och påstår att han har blivit lovad det i arv. Titeln betyder ”Vera drömmer om havet”. Kaltrina Krasniqis debut visades i sektionen Orizzonti i Venedig 2021 och vann Grand Prix i Tokyo, där Krasniqi blev den tredje kvinnliga regissören att vinna priset.
25. Luaneshat e kodrës (2021)
”Lejoninnorna på kullen” är Qe, Jeta och Li, tre tonåringar i en småstad i Kosovo som bildar ett gäng och ägnar sig åt småstölder medan de väntar på att få flytta därifrån och börja på universitetet. Det är regidebuten för Luàna Bajrami, en skådespelerska född 2001 som växte upp i Créteil utanför Paris, i en familj från Pleshinë nära Ferizaj. Filmen är en samproduktion mellan Frankrike och Kosovo och visades i sidosektionen Quinzaine des Réalisateurs i Cannes 2021. I Sverige gick den upp på bio under den engelska titeln The Hill Where Lionesses Roar, och enligt vår kontroll den 4 november 2026 kan den ses med svensk text, gratis med lånekort via Cineasterna, eller hyras hos bland andra SF Anytime och Viaplay.
Vi avslutar med en norsk titel: i Mirush (2007, på norska även Blodsbånd) av Marius Holst lämnar en pojke Kosovo för att i Oslo leta upp pappan som har övergett familjen, och han arbetar i pappans restaurang utan att berätta vem han är. Pappan spelas av Enrico Lo Verso, Gino i Lamerica.
Var du kan se albanska filmer (även med svensk text)
På webbplatsen för Albaniens centrala statliga filmarkiv har klassikernas sidor hela filmen, gratis och lagligt: alla klassiker i den här listan finns där, och även Debatik (1961), som blev bästa film i den albanska retrospektiven på Giffoni 1985. Ljudet är på albanska, utan undertexter, och på kopiorna på nätet syns arkivets logotyp, en tidkod och texten ”preview purposes only”. Arkivets YouTube-kanal lägger mest ut nyheter, klipp och trailrar för restaureringarna: för hela filmer är webbplatsen bättre.
Tabellen visar vad vi hittade den 4 november 2026 på JustWatch Sverige och på arkivets filmsidor. Utbudet ändras, så kontrollera innan filmkvällen.
| Film | Var, i Sverige | Hur |
|---|---|---|
| Klassikerna, från Skënderbeu till Kthimi i ushtrisë së vdekur | aqshf.gov.al | Gratis, på albanska utan undertexter |
| I koltrastens land (Zgjoi) | Cineasterna; SF Anytime, Viaplay, Apple TV, Prime Video, Rakuten TV, Blockbuster | Gratis med lånekort; hyra eller köp |
| The Hill Where Lionesses Roar (Luaneshat e kodrës) | Cineasterna; SF Anytime, Viaplay, Apple TV, Rakuten TV, Blockbuster | Gratis med lånekort; hyra eller köp |
| Vera andrron detin, Vergine giurata, Zana, Babai, Martesa, Mirush, Luna Park, Bota, Il generale dell’armata morta, La nave dolce, Anija – La nave | Finns inte hos någon strömningstjänst i Sverige | – |
Cineasterna är en strömningstjänst som folkbiblioteken betalar för: du loggar in med ditt lånekort, om ditt bibliotek är anslutet. Vill du ha svensk text är de två filmerna från Kosovo som har gått på svensk bio det säkraste valet: hos Cineasterna, Apple TV och Rakuten TV har båda svensk text enligt JustWatch. Lamerica, Il generale dell’armata morta och Vergine giurata är inspelade på italienska och albanska, men dem hittade vi inte hos någon strömningstjänst i Sverige. Håll också ett öga på festivaler och cinematek: Babai distribuerades i Sverige av Stockholms filmfestival, och Cinemateket i Stockholm visade Lamerica 2017.
En filmkväll för två fungerar nästan alltid med en komedi från Kinostudio, med någon bredvid dig som översätter replikerna; fler idéer hittar du i våra tips för första dejten. Och har du inte hittat den personen än kan du på dua.com träffa någon som kan Cuks repliker utantill.
Vanliga frågor
Vilka är de mest kända albanska filmerna?
Bland klassikerna finns Kinostudios komedier som Kapedani (1972), Zonja nga qyteti (1976) och Dy herë mat (1986). Bland de mest prisade utomlands finns Skënderbeu (Internationella priset i Cannes 1954), Parullat (Grand Prix i Tokyo 2001) och, från Kosovo, Zgjoi (i Sverige I koltrastens land), som 2021 vann tre priser på Sundance.
Var kan man se albanska filmer med svensk text?
Enligt vår kontroll den 4 november 2026 går två filmer från Kosovo att se med svensk text: I koltrastens land (Zgjoi) och The Hill Where Lionesses Roar (Luaneshat e kodrës). Båda är gratis med lånekort via bibliotekens strömningstjänst Cineasterna, om ditt bibliotek är anslutet, och går att hyra hos bland andra Apple TV och Rakuten TV. Klassikerna på det albanska filmarkivets webbplats är på albanska, utan undertexter.
Var kan man se gamla albanska filmer gratis?
På webbplatsen för Albaniens centrala statliga filmarkiv, aqshf.gov.al: klassikernas sidor har hela filmen, gratis och lagligt, med arkivets logotyp i bild. Där finns bland andra Skënderbeu, Tana, Kapedani, Zonja nga qyteti och Dy herë mat.
Finns det albanska filmer på Netflix eller Prime Video?
Den 4 november 2026 hittade vi ingen av filmerna i den här listan på Netflix i Sverige. På Prime Video går I koltrastens land (Zgjoi) att hyra eller köpa, med svensk text.
Vilken är den första albanska filmen?
Det beror på hur man räknar. Skënderbeu (1953) är den första långfilmen från samarbetet mellan Albanien och Sovjetunionen. Fëmijët e saj (1957) av Hysen Hakani, 13 minuter, är enligt arkivet den första albanska spelfilmen i kortformat. Tana (1958) av Kristaq Dhamo är den första långfilmen som gjordes helt av albaner.
Vem är shoku Kopi?
Kamrat Kopi är rollfiguren som Aleko Prodani (1942–2006) spelar i Dy herë mat (1986), Bujar Kapexhius komedi. Tillsammans med Fadil Kujovskas Cuk står han för filmens mest citerade repliker, som ”Kush jeni ju? Familja e shokut Kopi”.
